ÌÇĐÄÊÓÆ”

Utrustningstillverkare har under en mycket lÄng tid predikat om vikten av att underhÄlla maskinerna ordentligt för lÀngre livstid och högre tillgÀnglighet. För att sÀtta en ny snurr pÄ det Àr underhÄll ocksÄ extremt viktigt för brÀnsleekonomin.

Under tryck. RÀtt tryckinstÀllningar för matarhÀlarna och knivarna tar bort onödig friktion, förbÀttrar kvistnings- och avbarkningsförmÄgan och minskar slitaget.

Andas lÀtt

Om vi börjar med ett enkelt exempel sÄ Àr luftfilter en relativ billig förbrukningsvara som Àr enkel att byta ut. Ett igenproppat luftfilter begrÀnsar mÀngden syre som dras in i motorns förbrÀnningskammare, vilket leder till en onödigt rik brÀnslemix.

Detta Àr inte bara ett slöseri med brÀnsle utan kombinerat med hög omgivningstemperatur skapar den rika brÀnslemixen högre driftstemperaturer. FlÀkten mÄste dÄ arbeta hÄrdare för att kyla ner maskinen, vilket leder till ytterligare förluster av tillgÀngliga hÀstkrafter. Se operatörsmanualen för att sÀkerstÀlla att luftfiltren byts ut med korrekta tidsintervall.

PĂ„ tal om kylflĂ€ktar sĂ„ har ÌÇĐÄÊÓÆ” varit en branschledande i arbetet med att erbjuda automatisk variabel hastighet eller variabel bladvinkel/reverserande flĂ€kt istĂ€llet för konventionella motordrivna flĂ€ktar med bestĂ€md hastighet och bladvinkel.

KylarflÀnsarna Àr tilltÀppta med barr och annan smuts.

Fördelarna Àr bl.a. renare vÀrmevÀxlare och enklare uppstarter i kallt vÀder. Tiden mellan reverserade cykler kan justeras av föraren för att kompensera för sÀsongsvariationer i mÀngden damm, pollen och andra luftburna partiklar. Möjligheten att variera luftflödet Àr ocksÄ en stor brÀnslebesparande funktion. Det finns ingen mening med att trycka ut en stor mÀngd luft genom vÀrmevÀxlarna nÀr en mindre mÀngd rÀcker för kylbehoven.

TyvÀrr Àr det sÄ att smutsiga vÀrmevÀxlare inte Àr sÀrskilt effektiva och en maskin som Àr utrustad med en termostatstyrd flÀkt med variabelt flöde kommer att kompensera genom att öka flÀktens bladvinkel eller varv per minut för att öka luftflödet. Det slösar pÄ hÀstkrafterna och brÀnner mer brÀnsle, vilket motverkar fördelen med det dyrare flÀktsystemet. VÀrmevÀxlarna bör inspekteras dagligen och rengöras enligt rekommendationerna för maximal effektivitet och brÀnsleekonomi.

NÀr dammet inte lÀgger sig. Höga nivÄer av luftburet smuts sÀnker bytesintervallerna för luftfilter och ökar behovet av att undersöka och göra rent vÀrmevÀxlarna.

Justering av hydraulsystemet

Moderna och högeffektiva lastkÀnnande hydraulsystem stÀnger av pumpen för att spara pÄ brÀnsle nÀr maxtrycket nÄs. Om trycket Àr högre instÀllt Àn det i pumpen Àr övertrycksventilen en sÀkerhetsÄtgÀrd som reagerar om pumpen inte gör sitt jobb. Men komponenterna i hydraulsystemet slits ut med tiden. I synnerhet bör övertrycksventilerna kontrolleras regelbundet eftersom normal förslitning leder till att tryckinstÀllningen gradvis sjunker.

Om ventilövertrycksinstÀllningen sjunker för mycket kan ventilen börja öppna sig innan pumpen stÀngs av, vilket leder till en osynlig intern lÀcka i systemet, möjligtvis en stor.

NÀr högtrycksoljan lÀcker in i retursystemet med lÄgt tryck kommer utslÀppet av lagrad energi att skapa en betydande mÀngd vÀrme. Motorn mÄste nu inte bara brÀnna mer brÀnsle för att ÄtgÀrda lÀckan i systemet utan Àven driva det ökade trycket pÄ kylflÀkten. En Ärlig och fullskalig justering av hydraulsystemet sÀkerstÀller att din maskin motsvarar fabrikens tryckinstÀllningar. En fÀllare-lÀggare som inte har justerats kan slösa flera liter brÀnsle per timme.

Multiplicera den förlorade mÀngden brÀnsle med dagens höga priser och 2 000 timmar sÄ kommer du se att den Ärliga kostnaden landar pÄ tusentals dollar. Om du kör dubbla skift kan du slösa 20 000 CAD per Är pÄ brÀnsle bara för att spara nÄgra hundringar pÄ att inte lÄta en kompetent servicetekniker inspektera och justera maskintrycket.

Samma sak gÀller för lÀckande packningar i hydraulcylindrar, skadade kontrollventiler och utslitna pumpar och motorer, som alla konsumerar stora mÀngder energi. Dessa delar bör testas för lÀckage och bytas ut nÀr effektiviteten sjunker istÀllet för att komponenterna körs i fördÀrvet.

Vid bearbetning Àr det viktigt att sÀkerstÀlla att accelerations- retardationsramperna tillhandahÄller en problemfri inmatning och bromsning och att trycket för armar och knivar i matarhjulet Àr korrekt. Felaktiga instÀllningar orsakar för mycket friktion i systemet och krÀver högre tryck för att mata in trÀden. Resultat Àr bortkastade hÀstkrafter och utökad förslitning pÄ aggregatet.

Vassa verktyg. Vid avverkning — oavsett om det görs med sĂ„g, sax eller skördaraggregat — Ă€r det enkelt att förbĂ€ttra brĂ€nsleekonomin genom att ersĂ€tta skadade eller förslitna tĂ€nder pĂ„ fĂ€llningsaggregatets skivsĂ„g, vĂ€ssa saxarna eller byt ut en slö kedja pĂ„ ditt skördaraggregat. Det krĂ€vs mindre hĂ€stkrafter att fĂ€lla ett trĂ€d om verktygen Ă€r vassa. TĂ€nderna pĂ„ extremt förslitna skivsĂ„gar Ă€r den frĂ€msta orsaken till spolierad produktivitet som man har sett bland fĂ€llare-lĂ€ggare. Det Ă€r viktigt att hĂ„lla koll pĂ„ brĂ€nsleförbrukning och Ă€ndringar i produktionen nĂ€r utrustningen börjar slitas ut. Ägare förlorar ofta pengar pĂ„ att inte ersĂ€tta tĂ€nderna eller vĂ€ssa klingorna i tid.

En fÀllare-lÀggare kan inte arbeta med högsta effektivitet om den har slöa tÀnder.

¶Ù°ùŸ±ŽÚłÙČő°ùĂ„»ć

Att köra i full fart frÄn stoppskylt till stoppskylt ger inte din pickup optimal brÀnsleekonomi. Det finns Àven bra metoder nÀr det kommer till att köra en maskin som minskar brÀnsleförbrukning och dÄliga vanor som annars fÄr kostnaderna att skena ivÀg.

I mĂ„nga fall bidrar dessa metoder för att minska brĂ€nsleförbrukningen Ă€ven till högre produktivitet och lĂ€ngre livstid för maskinen. En mjuk hand pĂ„ styrspaken Ă€r att föredra. Smidig och medveten anvĂ€ndning av funktionerna — istĂ€llet för snabba och ryckiga maskinrörelser — sparar brĂ€nsle och minskar slitaget.

Vi ser förare göra samma fel om och om igen ute pÄ fÀltet.

Full fart framÄt?

MÄnga förare tror att de mÄste köra sÄ snabbt det bara gÄr för att maximera maskinens prestanda och produktion. Om man kör en motor pÄ 1 800 rpm istÀllet för 2 200 rpm kan brÀnsleförbrukningen minskas med hela 20 %.

För fÀllare-lÀggare Àr besparingarna obetydliga om de mÀts baserat pÄ liter per produktionsvolym, men för tillÀmpningar i lÀgre arbetscykler som bearbetning kan matematiken fungera och 1 800 rpm kan vara en bra kompromiss mellan kraft och brÀnsleekonomi.

Maximalt kraftmoment för skotare Ă€r ungefĂ€r 1 400 rpm. Maskinerna Ă€r smidiga, produktiva och effektiva i den hĂ€r farten och slitaget minskar. Genom att köra en lastarmotor 200 rpm saktare kan brĂ€nsleförbrukningen minskas med 5 %, oftast utan detta mĂ€rkbart pĂ„verkar maskinens produktivitet. Det hĂ€r stĂ€mmer sĂ€rskilt för lastare med lastkĂ€nnande hydraulsystem som ÌÇĐÄÊÓÆ” 234 eller 250B.

Det Àr upplysande att analysera hela skördarsystemet innan man tar beslut om motorhastighet. LÄt oss sÀga att lunnaren Àr den som sÀtter kÀppar i hjulen under arbetet p.g.a. utforslingsavstÄnd som Àr lÀngre Àn vanligt. Det kommer förmodligen vara förlustbringande för hela systemets produktivitet att minska lunnarens motorhastighet. Men om lastarens produktion istÀllet begrÀnsas av mÀngden timmer i trÀdlÀngd som lunnaren kan leverera sÄ Àr det inte rimligt av föraren i lastaren att maximera produktionen i korta stunder med fullt motorvarvtal för att sen köra pÄ tomgÄng i vÀntan pÄ att nÀsta virkeshög ska komma till avlÀgget. I fall som detta Ästadkommer en lÄngsammare men mer jÀmt arbetstakt samma arbete fast med mindre brÀnsleförbrukning.

čóĂ€±ô±ôČÔŸ±ČÔČ”.

Beroende pÄ trÀdets storlek och trÀdtyp finns det en optimal hastighet för att trycka in ett skivsÄgblad i trÀdet. GÄr det för lÄngsamt Àr det produktiviteten som fÄr sig en smÀll. GÄr det för snabbt saktar sÄgen ner sÄ pass mycket (eller stannar helt) att det tar för mycket tid och energi för sÄgen att ÄterstÀlla hastigheten.

Optimalt flis frÄn sÄghuvudet ska vara som rÄn, ungefÀr 3 mm (1/8 tum) tjockt. Om ditt flis Àr tjockare slösar du brÀnsle. Om de Àr tunnare fÄr du inte ut full produktivitet frÄn fÀllare-lÀggaren.

Upp och in. En grip som korrekt positionerad minimerar dragmotstÄndet, dragkraften och styrprestandan och minskar marktrycket.

Lunning

En korrekt positionering av gripen och rÀtt vinkling minskar dragmotstÄndet och förbÀttrar maskinens lÀngsgÄende balans. Vi ser ofta att den sÀtts i fel position i fÀlt. Om gripen inte Àr korrekt positionerad kommer vikten pÄ maskinens frÀmre del att vara otillrÀcklig och lunnaren mÄste skapa mer dragkraft i onödan för att lyfta pÄ lasten. Denna ovana slösar brÀnsle.

Vid lunning av timmer bör kranen vara upprest sÄ högt det gÄr om terrÀngen tillÄter. Den vinklade kranarmen bör tryckas hela vÀgen fram sÄ att Ànden pÄ stockarna Àr sÄ nÀra maskinen som möjligt. Den hÀr positionen Àr fördelaktig av tvÄ anledningar.

Höjden minskar dragmotstÄndet. NÀr dragmotstÄndet minskas, minskas ocksÄ den dragkraft som krÀvs för att dra lasten, vilket sparar hÀstkrafter och brÀnsle. Maskinens lÀngsgÄende balans förbÀttras genom att Ànden pÄ stockarna flyttas framÄt, mot maskinen. Mer vikt flyttas dÄ framÄt, vilket gör det möjligt för framhjulen att behÄlla full kontakt med marken. Detta förbÀttrar kör- och styrprestandan och gör det möjligt för maskinen att mer effektivt flytta
större och tyngre laster.

Skotning

Vid avlastning vid vÀgkanten Àr det viktigt att hÄlla skotaren i rÀtt position i förhÄllande till virkeshögen genom att köra maskinen lÀngs med högen. Detta minimerar kran- och rotatorrörelserna.

Maskinen bör parkeras tillrÀckligt nÀra virkeshögen för att möjliggöra avlastning utan att behöva förlÀnga kranen. Stockarna lyfts av frÄn lastomrÄdet endast med huvudarmens hissfunktion och svÀngs över till högen och sÀnks ned i rÀtt lÀge igen genom att endast anvÀnda hissfunktionen. Med denna metod minskar stolpens och den teleskopiska kranarmens rörelser eller elimineras helt.

Efter att stockarna slÀppts pÄ högen kommer en bra förare att positionera gripen pÄ rÀtt avstÄnd frÄn kranpelaren för att svÀnga den mellan stÀngerna till skotarens lastomrÄde istÀllet för att lyfta den över stÀngerna.

Lastning

En del förare har som vana vid att hĂ„lla gripen stĂ€ngd nĂ€r de lastar stockar. Detta sĂ€tter tryck pĂ„ det hydrauliska systemets övertrycksventiler, slösar brĂ€nsle och hĂ€stkrafter samtidigt som det alstrar vĂ€rme. ÌÇĐÄÊÓÆ”-gripar Ă€r utrustade med inbyggda lĂ„sventiler för att hĂ„lla kvar stockarna i gripen. Det Ă€r inte nödvĂ€ndigt att hĂ„lla gripen stĂ€ngd.

Om skotaren placeras rÀtt minskas behovet av att anvÀnda stolpen och teleskopfunktionerna vid avlastning, vilket leder till snabbare cykler och minskad brÀnsleförbrukning.

Lastproduktionen avbryts oftare Ă€n andra maskiner i avverkningssystemet. Stopp i produktionen kan ske p.g.a. inkonsekvent tillförsel av stockar pĂ„ inmatningssidan eller otillrĂ€cklig transportförmĂ„ga pĂ„ utmatningsdelen. ÌÇĐÄÊÓÆ”s lastare 234 och 250B har en automatisk funktion för automatisk tomgĂ„ngsomkoppling, men mĂ„nga andra lastare har inte det. Det Ă€r bra om föraren tar för vana att sĂ€tta maskinen pĂ„ tomgĂ„ng under lĂ„nga perioder av inaktivitet.

En fullstÀndig analys av din specifika verksamhet och en gnutta sunt förnuft kan göra stor skillnad pÄ din mÄnatliga brÀnslefaktura. Som en bonus kan du förlÀnga livslÀngden pÄ din maskin, minska mÀngden oplanerade driftstopp och förbÀttra systemets produktivitet. Det Àr en övning som Àr vÀl vÀrd besvÀret.